Jag sitter och funderar fram o tillbaka på om jag måste kastrera min 1 åring eller inte… och isf när man kan göra det… vissa säger att det inte spelar någon roll, andra säger att om man tar dom för tidigt blir dom ängsliga i psyket och inte växer lika bra…?!

Han är världens snällaste i ALL hantering, men när det kommer till körningen så är han ett monster. Första tiden gick han med huvudet vänt bakåt för att se kusken, var helt omöjligt att rakställa honom då vart han elak och slog och skrek. men kördes i volter så det beteendet försvann till slut… Han går med gomtryckare, hög käk, fastknuten svans.. annars slår han hej vilt… eller reser sig. morrar och skriker… Han har lyckats slå ur kusk en gång, var inte ett dugg rädd för vagnen när han sedan travade vidare själv, han är sten tuff och bryr sig inte i nått… han blir bara förbannad när någon ska bestämma över honom.. när vi hamnade i ett dike med honom var han helt cool och brydde sig inte alls utan lät oss "klä av" all utrustning sen skrittade han snällt med hem igen… aldrig panik… står och sover i stallgången när man selar.

han är aldrig lekfull i hagen, vill bara äta och vara för sig själv hela tiden. första natten i box bajsade han i en hög, som en vuxen hingst, och kissade i ett…

är detta bara ett hopplöst fall, och kastrering ett faktum?! Svårt att säga nu om han kommer springa på "halvfart" resten av sitt liv, små bromsa som en galtig hingst… Om någon kanske har erfarenhet av liknande häst!? om det försvinner med tiden eller??! synd på att kastrera honom när han är en jäkla travare…